Läromedel behövs för skolans digitalisering
Artikel i Sveriges Läromedelsförfattarens Förbunds tidskrift Manus, nr 2 2015: http://www.slff.se/Om-SLFF/Medlemstidskrift-Manus/
Eva Larsson: För att komplettera en skicklig lärares undervisning krävs det avancerade program – och det är det som är den intressanta utmaningen för Sveriges läromedelsförfattare.
Eva Larsson, styrelseledamot i SLFF, har granskat den rapport Svenska Läromedel sammanställt över skolans digitalisering, och redogör här för denna. UPPDRAG Jan Hylén har på uppdrag av Svenska Läromedel gjort en sammanställning av historia och nuläge för skolans digitalisering i Sverige. Rapporten, som kom i november 2014 och omfattar 18 sidor, är en litteraturstudie som jämför förhållandena i Sverige med dem som gäller i fyra av våra grannländer: Danmark, Norge, Nederländerna och Storbritannien. Utgångspunkten för studien har varit det faktum att de svenska skolresultaten har sjunkit trots stora it-satsningar och rapporten är ett försök att besvara frågan varför. Olika strategier för digitalisering Hylén konstaterar att de fem undersökta länderna har haft delvis olika strategier för digitaliseringen av undervisningen. De svenska skolorna var tidigt ute och hade fram tills i början av 2000-talet ett försprång när det gällde utrustningen av datorer. Processen hämmades dock länge av svåranvända datorer och program och det var först efter internets intåg och de stora statliga satsningarna genom KK-stiftelsen och ITiS som utvecklingen tog fart. När det gäller produktion av innehåll i datorerna har dock satsningarna varit blygsammare och Hylén antar att orsaken till det främst står att finna i decentraliseringen av skolan till kommunerna. En annan faktor som länge hämmat användningen av datorer i undervisningen har varit svaga infrastrukturer för it. I Danmark har majoriteten av lärarkåren utbildats av ett statligt forskningsinstitut på liknande sätt som skett i Sverige genom ITiS. I Danmark har dock den statliga satsningen varit starkare inriktad mot läromedel än den svenska. Den danska regeringen har avsatt 500 miljoner för att ekonomiskt kunna stödja kommuner vid inköp av digitala läromedel. För att komma i åtnjutande av bidraget ska läromedlen som köps in uppfylla vissa kvalitetskrav. |
Digitala lärresurser Hylén skriver vidare att det inte finns någon entydigt svar på frågan om it-användning förbättrar elevernas resultat eller inte. Forskning visar emellertid att om en satsning på datorer ska få någon effekt, måste det finnas tillgång till digitala lärresurser, något som läromedelsförfattare kan tycka är en självklarhet. I Sverige har det funnits förväntningar på att lärare själva ska utveckla sitt digitala material och lärare har uppmuntrats till detta. Det har dock visat sig orealistiskt: mer än hälften av alla lärare upplever brist på digitala läromedel, enligt färska undersökningar som LR gjort. Forskning visar vidare att en blandning av nätbaserat lärande och undervisning ansikte mot ansikte är den effektivaste undervisningsformen, liksom att elever som är aktiva vid inlärningstillfället presterar bättre. En nyligen genomförd norsk undersökning visar också att det är lärarens förmåga att leda det it-stödda arbetet i klassrummet som är av avgörande betydelse för resultatet. VAD HAR DÅ DENNA rapport att säga till oss läromedelsförfattare? Ja, själv skulle jag tänka att det naturligtvis var en befängd tanke att lärarna själva skulle kunna producera de digitala läromedel som de behöver. Pedagogisk forskning visar ju att det är läraren själv, som engagerad ledare och inspiratör i klassrummet, som är av avgörande betydelse för elevernas framgång i skolan, inte hemmagjorda powerpointpresentationer. Frågan blir istället hur it-resursen kan utvecklas så att den inte släcker studielusten hos eleverna. För att komplettera en skicklig lärares undervisning krävs det avancerade program och det är det som är den intressanta utmaningen för Sveriges läromedelsförfattare. Eva Larsson styrelseledamot SLFF |
||
Avsikten med satsningen är att hjälpa marknaden för digitala läromedel att ta fart och målet är att den så småningom ska bli självgående. Danskarna satsar också på att förenkla spridningskanalerna genom gemensamma, öppna tekniska lösningar. I Norge har det statliga it-stödet kanaliserats genom ett Senter for IKT i utdanningen. Läromedelsmarknaden är fri men staten har ett ansvar att finansiera utvecklingen av digitala lärresurser inom områden som bedöms som för små för att kunna existera av egen kraft på den kommersiella marknaden. Digital kompetens räknas i Norge som en femte basfärdighet och ska jämte läsa, skriva, räkna och tala prägla undervisningen i alla skolämnen. Andra satsningar är webbaserad matematikskola, en stödresurs för lärare att kunna bedöma kvaliteten i digitala läromedel och medel för läromedelsinköp på gymnasiet. Samtidigt har staten uppmanat huvudmännen att satsa på digitala läromedel, något som bl.a. lett till att lärare och forskare framgångsrikt har fått möjlighet att utveckla nya resurser som publicerats med s.k. Creative Commonslicenser. Nederländerna har satsat stort på utveckling av öppna digitala lärresurser, |
något som dock inte har lett till den framgång som de hade hoppats på. I Nederländerna har skolinspektionen en stark ställning med både tillsyn och skolutveckling i sitt uppdrag. It-frågor är också en viktig del i den statliga granskningen. I strategin för de närmast kommande åren ingår att öka individualiseringen genom it-användning i syfte att höja resultaten, liksom att förbättra infrastruktur och stödfunktioner för it. Det brittiska skolsystemet är starkt decentraliserat och det är de lokala myndigheterna som ansvarar för att kontrollera skolornas kvalitet. Genom en statlig it-myndighet har stora satsningar gjorts både på utbildning och framtagning av digitala läromedel. Regeringen, medieproducenter och programvaruföretag har samarbetat för att ta fram digitala läromedel som publicerats online och tillhandahållits utan kostnad. Den tjänsten fick dock stängas ner 2007 då inhemska förlag och EU-kommissionen menade att BBC överskridit sitt mandat genom att erbjuda gratis läromedel. Också i Storbritannien är it-kompetens definierat som en nyckelfärdighet, och ett nytt obligatoriskt ämne kallat Computing kommer att introduceras under innevarande år. |