Regeringens särskilda ”superlärare” skulle gå in i problemskolor och styra upp undervisningen. Men de släpps inte in. Orsak: lärarna i de utvalda skolorna vill inte ha dem i klassrummen. – Bedrövligt. Rädslan och förnekandet av problemen i svenska klassrum är förödande, säger ”superläraren” Eva Larsson.

Sedan i höstas handleder regeringens så kallade superlärare kolleger på tio skolor runt om i landet. Projektledaren Anna Österlund på Skolverket bekräftar att de flesta skolor hittills sagt nej till att superlärarna ska arbeta med individuell handledning och coachning i klassrummen.

– En del lärare tycker att det är besvärligt att ens vara utvalda. De tycker inte att de låga resultaten handlar om undervisningen utan att de mer är en resursfråga. Och den oroskänsla det kan skapa med att låta andra lärare vara i klassrummet har gjort att många skolor hittills sagt nej. Det finns inte den kulturen på skolorna, förklarar Anna Österlund.

Därför har Skolverket tolkat regeringens direktiv brett och satsat på grupphandledning i stället för enskild handledning i klassrummen. Detta trots att regeringens direktiv gör klart: ”Tyngdpunkten ska utgöras av handledning i undervisningssituationer för lärarna i syfte att utveckla undervisningens kvalitet.”

Men Anna Österlund säger att forskningen visar att grupphandledning har effekt. Hon tror att fler skolor kommer att våga släppa in handledarna i klassrummen.

– Från lärarna på Hovsjöskolan i Södertälje har vi fått en förfrågan, säger hon.

”Superläraren” Eva Larsson, rektor och lärare, tycker att utfallet är ”bedrövligt”.

– Föreläsningar och grupphandledning förändrar inte undervisningen annat än på lång sikt, om inte läraren själv vill förändra. Därför blir det svårt att få till stånd den utveckling som pengarna är avsedda för i det akuta läget, säger hon.

Eva Larsson är en av Skolverkets elva erfarna handledare. En av få skolor där hon fått tillträde i klassrummet är på Arabyskolan i Växjö. Där har hon mött modiga, duktiga ämneslärare som fått nog av att inte nå ut med sin undervisning i klassrummen.

Efter lektionerna skriver hon ned sina observationer kring undervisningen och även kring maktspelen som påverkar möjligheten till arbetsro i klassrummen. Hon ger konkret, skriftlig och muntlig feedback med råd till läraren.

– Lärare över lag kämpar hårt för att hålla i ordningen men de flesta har inte fått någon utbildning i ledarskap för elever. Och många vet inte vad fostransuppdraget innebär konkret för dem som lärare, säger hon.

Eva Larsson har sedan flera år handlett lärare i klassrum innan hon anlitades av Skolverket. Hon har gjort 170 lektionsobservationer hos över 120 lärare samt skrivit ett par böcker om sina erfarenheter. Hon konstaterar att det generellt är mycket vanligare att mötas av prat och oreda i klassrummen än tvärtom. Och att ordningsproblemen har skapat anarki i många klassrum:

– Där gäller numera den starkes rätt, den smartaste eleven, den gapigaste eller den fräckaste kör över läraren och priset betalas av de snälla eleverna, de tysta, de som har lärt sig vänta på sin tur och som inte behärskar svenskan till fullo, säger hon.

Hon kritiserar att många rektorer inte känner till vardagen i klassrummen – eftersom de inte går dit.

– Många lärare är på grund av stöket rädda att släppa in rektorn i klassrummet. Om rektor ständigt pratar om hur bra skolan är, för att marknadsföra den utåt, så blir lärarna osäkra. De tror sig vara helt ensamma om att inte kunna skapa arbetsro på lektionerna. Då blir det riskfyllt att be om hjälp, säger hon.

Lenita Jällhage

Fakta: ”Superlärarna” Ska stötta skolor att nå bättre resultat

• Man har kallat dem ”superlärare” - de särskilt kvalificerade lärare som under tre år ska stödja sina kolleger på tio skolor med elever i årskurs 6–9 runt om i landet i så kallade ”utanförskapsområden”.

• Skälet till satsningen är, enligt regeringen, att många skolor trots stora ansträngningar har kunskapsresultat som ofta är mycket bristfälliga i skolor vilka ligger i stadsdelar med utbrett utanförskap. Många elever når inte målen och kommer heller inte in på gymnasiet.

• Regeringsuppdraget sköts av Skolverket och sammanlagt 60 miljoner budgeteras under åren 2012–2014.

• Tyngdpunkten i satsningen ska enligt regeringens direktiv ligga på handledning i undervisningssituationer för lärarna för att utveckla undervisningens kvalitet.

• Uppdraget ska även omfatta utveckling av studiehandledning på elevernas modersmål, läxläsningshjälp och kontakten mellan föräldrar och skola.

• Skolverket skadelredovisa satsningen årligen och slutredovisa senast den 17 april 2014. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ska sedan utvärdera effekterna av satsningen till regeringen senaste den 15 december 2015.

Lenita Jällhage